fredag 27 december 2019

Skidtest i Beitostölen 2019 12 27

Förutsättningar

Jag hade hoppats på -17 och sol bakom moln men så blev inte fallet. Dimman var tillräckligt tjock för att man skulle bli blöt på jackan stillastående.

Snön var kärv men kändes inte särskilt aggressiv. Jag har känt värre här. Gissningsvis berodde det på dimman. I spåren gick det ganska lätt.

Julia bryts långsamt ner i Beitostölen.
Det blev 21 vändor upp och ner. Framförallt upp. 



Genomförande

Vi (Julia och jag) använde oss av två par skidor. Ett par salomon s-lab (nedan Salomon) och ett par fisher rcs -99 (nedan Fisher) (gissar årtal). Vi använde oss av två parallella spår som gick i princip helt rakt och föll relativt konstant. Farten blev runt 20km/h men vi mätte inte. Det var en lagom hastighet. Runt marschfart på ett långlopp.

Båda skidorna var dagen före enbart stålsicklade med skidpropagandas sickel.

Efter varje ny preparering borstades skidan 10 gånger med en styv nylonborste.


Vi var rädda att pistmaskinen skulle komma så vi
ville inte ställa vallaprofilen i den hårda snön.
Förutom arbetspositionen funkade det kanon!


Försök 0 (Skidanalys)

Vi gled först en gång var i vardera spår. Vi bytte sedan skidor och upprepade. När Julia hade Fisher var hon något snabbare. Totalt fyra glid.

Eftersom Fisher var snabbare skulle Salomon rillas för att försöka göra dem snabbare än Fisher. Fisher förblev obehandlade som referenspar.

Försöken nedan bestod av två glid vardera. Vi behöll våra skidpar men testgled i båda spåren efter varje strukturering av Salomon så att inte spårens egenskaper skulle påverka resultatet för mycket.

Försök 1 (Bruten m3 bakom häl)

Helt lika glid på Salomon och Fisher alltså blev Salomon något bättre än utan rill.

Försök 2 (Rak m3 bakom häl)

Vinner i snitt en halv skidlängd på två glid. En försiktig förbättring mot försök 1 om man är snäll.

Försök 3 (Bruten m5 bakom häl)

1a glid en halv skidlängd efter. 2a glid helt lika. Alltså tappat en halv skidlängd.

Försök 4 (Rak m5 bakom häl)

1a glid lika. 2a glid en skidlängd före. En försiktig förbättring om man är snäll men skillnaderna är mycket små.

Försök 5. (Bruten m3 framför tå)

1a glid en dryg skidlängd bakom. 2a glid en kvarts skidlängd före i spåret som nu är tydligt snabbare. Känslan och resultatet talar för att Salomon blivit sämre av rillen.

Försök 6 (Rak m3 framför tå)

1a glid en dryg skidlängd efter. 2a glid en knapp skidlängd efter. Klar försämring.

Försök 7 (Bruten m5 framför tå)

Ungefär samma resultat som försök 6.

Försök 8 (Rak m5 framför tå)

Ytterligare försämring. Jag är som sämst 1,5 skidlängder efter.

Vi lånade fjällpulka av svåger Espen.
Åk aldrig med sådan utan fäste. Vidrigt.



Slutsats och reflektioner

Testet visar precis som testet i Orsa Grönklitt att rillning framför tå innebär högre risk än potentiell belöning i kall snö. Jag utesluter inte att riller framför tå skulle kunna ge bättre glid i vissa kallfören men jag står fast vid att det är en dålig idé då risken är större än belöningen. Låt bli att rilla framför tå om du ska åka i kallt före.

Jag konstaterar också att vi om än mycket lite, fick bättre glid när vi rillade med m3 (0,5 mm) bakom häl. Rekommendationen skulle därmed bli (baserat på detta test) att rilla med en rak m3 i kall snö eftersom bruten struktur kan innebära större ansamling av smuts över tid.

Jag konstaterar samtidigt att skillnaden är så pass marginell att enbart stålsickling duger alldeles utmärkt. Rilla om du vill ha 0,5% bättre glid utför. alltså ca 1 m på 200 m. Översatt till Vasaloppet så är det mellan 2 och 6 minuter. Men denna test undersöker enbart glid rakt utför och helt utan vertikal rörelse så den typen av slutsats är att hoppas på för mycket. Över flera timmars åkning finns det en mängd ytterligare parametrar att ta hänsyn till som påverkar prestationen mer än exakt rätt rill.

Jag åkte samma utförsbacke med en min syster i förrgår och hennes skidor var en smula styvmoderligt behandlade. Fästvallarester på glidytorna och repiga på ett dåligt vis. Jag åkte på ett par skejtskidor preppade för blötföre och jag gled ifrån henne med säkert 20-30 meter på samma sträcka. Det lär oss att det är långt viktigare att hålla skidan ren än optimalt preparerad. Den rillen jag hade på skejtskidorna gjordes inför en tävling i orsa grönklitt när det var konstsnö, dyblött och regn. Alltså en prepp jag aldrig hade drömt om att använda i kall sträv snö på fjället. Ändå gled de mycket bättre. Så åker du med fästvalla är min viktigaste rekommendation att hålla koll på längden av din fästzon och se till att glidytorna är fräscha med en stålsickel. Att rilla ett smutsigt och dåligt underhållet belag är som att vaxa en smutsig bil. Det är liksom ingen idé.

Bonustest. När vi ändå hade prylarna framme ville jag testa att plana ut toppen på Julias skidor med våtslippapper. Jag har en idé att detta borde göra skidor snabbare i kärv snö eftersom man borde kunna skapa mer vatten i toppen av skidan med en planare topp. Resultatet med våtslippapper 1000 som vi använde var dock inte bra alls. Det gjorde skidan kännbart långsammare. Jag småler lite inombords ju mer jag testar skidor. Det tycks vara väldigt viktigt att inte göra fel snarare än att göra 100% rätt. Det gör att jag blir sugen på att ta fram en förbudslista snarare en rekomendationstabell. Den skulle kunna se ut som följer: Undvik smutsiga skidor, för lång fästzon, riller framför tå, vallajärn, dålig form. 

Jag provar airtrim andningsmask. Inte dumt alls!