Temp:Ca 4 grader
Väder: RegnSnötyp: Ganska smutsig, grov konstsnö
(Skrivelsen kan komma att uppdateras om något anses oklart eller felaktigt beskrivet)
Introduktion
Pga dålig vinter har testerna på hemmaplan lyst med sin frånvaro. Jag har undvikit test då skidpropagandametoden har visat sig väldigt bra i blöt konstsnö och jag har därför inte sett det som ett prioriterat område. Nu när vi fått skaplig snö igen kröp jag idag till korset och ville validera det jag ansåg mig redan ha bevisat. Det skulle dock visa sig att jag haft fel om min blötföresprepp. Häng med!
TEST
Jag har nyss inhandlat två par madshus nanosonic 195 cm cold 70-80 kg. Dessa kommer att vara mina testskidor framöver och de har fått namnen SP 1 och SP 2. För dagen hade jag med mig Skidpropagandas medhjälpare Daniel och sträckan vi testade på är första backen ut från "stadion" på Hestra. Det är en kort brantare backe som flackar ut till helt platt i en svagt svängande S-kurva. Vi stod jämte varandra utanför spår, synkade farten och stod sedan i kontrollerad fartställning och gled till en punkt där vi bedömde fart och avstånd från varandra. Vi gled som regel en gång per struktur men kontrollgled ytterligare en gång om vi fick betydande skillnad i resultat för att kontrollera att vår upplevelse var korrekt.
Ang snön. Dagens test genomfördes i skejtbädden. Där var snön mjukare än i spåret. Du som läsare bör beakta att mjuk, våt snö normalt sett ställer lite speciella krav på skidvalet. Men den aspekten behandlar jag inte i denna text. Jag är intresserad av den relativa skillnaden skidorna emellan och inte det snabbaste skidvalet för dagen.
START
Första kontroll genomfördes på nysicklade skidor utan borstning. Skidorna bedömdes som helt likvärdiga.
Glid 1. Sp2 borstades med nylonborste.
Resultat: Oförändrat. Skidorna glider fortsatt lika.
Daniel åker på SP2 och jag på SP1
Glid 2. Sp2 Bruten M3 bakom häl
Resultat: SP2 glider ungefär en skidlängd bättre på den givna sträckan
Glid 3. Sp2 Bruten m5 bakom häl.
Resultat: Oförändrat
Glid 4. Sp2 Rak M8 bakom häl.
Resultat: Oförändrat. Vi gled dock två gånger och bytte spår men det gjorde ingen skillnad i resultat. Långsamglidet tycks dessutom vara något bättre nu.
Glid 5. Sp2 Bruten M3 framför tå
Resultat: liten förbättring. Långsamglidet tycks vara något bättre nu.
Glid 6. Sp2 Bruten m fem framför tå
Resultat: Tydlig försämring. Gled två gånger för att få det bekräftat. Tappade minst en skidlängd. Sp1 och Sp2 glider nu helt lika igen.
(Här slutar vi att preparera Sp2 eftersom de nu blivit sämre och vi bedömer att fortsatt rill framför tå är meningslöst. Vi väljer istället att utnyttja vår kunskap från de första gliden till att försöka få Sp 1 att gå ifrån Sp2.
Glid 7. Sp1 Bruten m3 bakom häl (då det var den rill som gav tydligast positivt utslag i början)
Resultat: Skidorna glider ifrån Sp2 med ett par skidlängder. Anmärkningsvärt tydligt resultat. I detta före är bruten m3 bakom häl det som gör den största skillnaden i glid.
(Här slutar det officiella testet men vi har ett bonusverktyg vi gärna vill testa och det är att medelst ståltråd plana och polera en skida. Eftersom Sp 2 uppenbart fått för mycket struktur framtill väljer vi således att försöka "trycka tillbaka" den strukturen genom att lägga en ståltråd på ca 2mm i diameter mellan rillen och skidan och lägga högt tryck och trycka/plana ut strukturen).
Glid 8. Sp2 Vi planar och polerar strukturen med ståltråd.
Resultat: Sp 2 går ikapp Sp 1. Även detta får anses vara anmärkningsvärt tydligt och säger oss något om problemet med att rilla framför tå. Mer om det nedan.
Slutsats
Det är alltid svårt att uttala sig tvärsäkert om skidor och strukturer och jag vill som vanligt gärna poängtera det uppenbara. Det viktigaste du ska ta med dig ifrån det här testet är att det är mycket riskabelt att rilla för mycket framför tå. Mer specifikt: Undvik bruten m5 framför tå.
Jag tror att det som händer är att när man präglar en struktur med skidpropagandametoden är att belaget måste ta vägen någonstans. När man präglar in en gängstång likt m5 så får man små åsar som ger rent mekaniska nackdelar i många snötyper. Detta får vi återkomma till men om du läser igenom detta test från Orsa grönklitt 2019 så är slutsatsen densamma. Det som både förvirrade och förvånade idag var att skidorna inte gick nämnvärt bättre när de fick grövre struktur. Det borde de verkligen ha gjort då det var både grovkornigt och blött. Eller så är konstsnö helt enkelt inte så blöt som man tror när det regnar. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att fler gängstänger inte nödvändigtvis ger en grövre struktur. Det stärker också min tidigare hypotes om att präglande struktur inte tar bort material från skidan utan bara omfördelar det.
Rekommendationen i dagens före: Stålsicklad struktur och bruten m3 bakom häl.
Reflektion
Det är väldigt roligt att testa skidor när resultatet blir så tydligt som idag. Jag är oerhört sugen på att testa ståltråden på ett mer strukturerat vis. Det jag vet om den än så länge är att den skänker en mycket fin blankhet till belaget och den ger en planare struktur. Om och när det är bra och när man bör använda den får vi återkomma till. Det enda vi vet just nu är att den kan funka att återställa en alltför grov rill framför tå.
FAQ:
Testar du aldrig enbart raka rillar? Svar: Nej. Men jag ska.
Varför börjar du alltid med m3 etc? Svar: För att jag anser att det finns ett vetenskapligt värde att ha likartat tillvägagångssätt i olika fören. Nästa gång jag testar blir det sannolikt ett annat upplägg.
Är det säkert att en struktur som funkar bra på en kallföresskida funkar lika bra på en varmföresskida? Svar: Nej, men jag måste reducera mängden parametrar annars säger testet ingenting om någonting. Därmed inte sagt att jag alltid måste ha likadana skidor. Man lär sig olika saker beroende på testets förutsättningar. Man måste därför läsa resultaten med det i bakhuvudet. Om jag testat på en kallföresskida måste inte en varmföresskida gå bra med samma struktur men det är samtidigt sannolikt att vinnande struktur funkar på de flesta skidor.
Viken hastighet bör man testa skidor i? Jag tycker att man bör hitta en plats där man accelererar relativt snabbt och där man kan jämföra skidorna i olika hastigheter i samma glidrunda. En initial brant som planar ut är nog inte fel. Tidigare var jag av uppfattningen att långsamglidet inte är relevant att testa i men börjar vackla lite efter att ha fått mothugg av sakkunniga. Allt mellan 10 - 40 km/h är nog inte fel att ha med i ett test. Det är mycket få motionärer som åker fortare än 10 km/h uppför och då är det naturligtvis relevant att undersöka även den hastigheten. Att däremot glida från stillastående anser jag vara helt irrelevant. Står du stilla när du åker skidor bör du nog fokusera mer på träning än på glidet.
