Strukturtest Fjätervålen

Fjätervålen 2021 02 18

Förutsättningar

När vi anlände till Fjätervålen i söndags hade jag -18 och stjärnklart på premiärpasset. Snön var som sandpapper. Jag såg då fram emot att få testa mitt nya verktyg ”blankstaven” i ordentligt kärva förhållanden. Nu blev det inte riktigt så ”bra”. Idag var det -9 och mulet. Då vädret bara ska bli mildare kommande dagar fick jag helt enkelt köra idag. Fördelen med lite mildare temperaturer är att de flesta av oss sällan tävlar i kallare temp än -9. Å andra sidan vill jag gärna utmana skidförenas extremer. 

Jag använde mig av mina två par madshus nanosonic 195 cm. De är väldigt lika. Jag preparerade mitt ena par (SP 1) med stålsicklad struktur och polerade framför tå med en mässingstav. Detta kallas ibland för att blanka belaget. Att pressa en blank stav eller motsvarande i belaget gör att man pressar ner topparna på den stålsicklade strukturen och blankstavens yta speglas i belaget. Det blir jätteblankt och fint. Det andra paret (SP 2) stålsicklades enbart förutom inför ett sista referenstest. Mer om det senare. Efter stålsickling (och blankning) borstade jag båda skidorna med nylonborste. 

Vid bron på Fjätervålens elljusspår

Genomförande

Min kompis Johan var med på telefon under hela testet och tog anteckningar. Johan gillar excel (vem gör inte det?) och hans tabell kan du se nedan. 

Principen var att åka först på SP1 och sen två gånger på SP 2 för att sen avsluta med SP 1. Detta upprepade vi sedan två gånger för att spårets nya egenskaper, som ändras till följd av att det blir mer inåkt, inte skulle påverka resultatet. 

Efter åtta åk rillade jag SP 1 med rak M3 bakom häl. 

Efter ytterligare åtta åk rillade jag SP1 med bruten M3 bakom häl och högre tryck för att se om jag det gick att få signifikant skillnad med högre tryck och bruten istället för rak till. 

Efter fyra åk med bruten rillning rillade jag istället SP2 med rak m8 bakom häl. 

Anledningen att jag plötsligt valde att bearbeta SP2 istället för SP 1 var för att jag inte lyckats få SP1 att gå signifikant fortare än SP2. Mina tidigare erfarenheter och kunskap talar för att en rak m8 sällan är fel bakom häl och jag ville egentligen bara bevisa att så var fallet även i detta före. 

Jag gled från stillastående till stillastående varje gång och satte första åket till värde 0. Sen estimerade jag differensen mellan första åket och samtliga kommande åk. 

Man kan diskutera om det är rätt att glida till stillastående. Det beror lite på vad som är lämpligt. Optimalt är självfallet att vara två och hålla handen och sen jämföra hur skidorna beter sig i olika fart. Men genomsnittet tycker jag oavsett borde komma fram genom ett glidtest till stillastående. Det är heller inte irrelevant att genomföra glidtest i långsamma hastigheter. Ofta är det när det går som långsammast på ett lopp man känner sig som tröttast. 

Glidtest nr	Skida	Längddiffar	Differens summor
1	SP1	0
2	SP2	80
3	SP2	120
4	SP1	150
5	SP1	100	SP1
6	SP2	200	550
7	SP2	200	SP2
8	SP1	300	600
Rillade SP1 med m3 så hårt det gick utan mothåll
9	SP1	280
10	SP1	330
11	SP2	280
12	SP2	200
13	SP1	280	SP1
14	SP2	450	1180
15	SP2	350	SP2
16	SP1	290	1280
Rillade SP1 med bruten m3 bakom häl
17	SP1	250	SP1
18	SP2	350	500
19	SP2	250	SP2
20	SP1	250	600
Rillade SP2 med rak m8 bakom häl
21	SP2	220	SP1
22	SP2	100	400
23	SP1	150	SP2
24	SP1	250	320

Resultat

Genom att studera den högra kolumnen kan man se hur mycket efter eller före SP1 blev mot SP2. Exempelvis kan du se att SP1 (summa 550) gick totalt ca 50 cm kortare än SP2 (summa 600) vid första jämförelsen innan vi rillade med rak m3 bakom häl. Det är en så liten skillnad i det här sammanhanget att resultatet är försumbart. Blankad topp gav INTE en signifikant förbättring av glidet i torr fjällsnö och det var framförallt det jag vill undersöka idag. 

Faktum är att den slutsatsen gällde alla testerna. Samtliga förändringar vi gjorde i SP1 eller SP2 gjorde försumbar skillnad. 
Ska vi dra någon slutsats alls så kan vi titta på glid nr 14. Då gick plötsligt SP2 mycket bättre. Jag kände det redan innan backen planade ut att den accelerarade lite bättre men varför har jag ingen aning om. 

Slutsatsen Johan och jag drog var att det sannolikt är en mycket god idé att inte ligga lång fram i en klunga om man ligger topp 20 i vasaloppet. Att låta snön bli inåkt av ett antal åkare innan man själv åker på den är en god idé. Notera också att första gången vi gled i spåret var det glid som var ohotat sämst. 

Som avslutning rillade jag som sagt SP2 med en rak m8 bakom häl. Det finns goda skäl att tro att detta sällan försämrar glidet samt att det i många fören förbättrar glidet. I detta fall blev det förvisso en viss försämring men eftersom försämringen även gällde SP1 så drar jag även i fortsättningen slutsatsen att en rak m8 bakom häl är en god idé i alla fören.

Tack för denna gång. Texten kan komma att uppdateras om något är otydligt. 

(senast uppdatering 21 02 18)

Säsongen nalkas

Stålsickla längdskidor

Tillåt mig rada upp några för- och nackdelar med stålsickling.

Fördelar:

1. Du behöver aldrig mer stenslipa dina skidor.

2. Att valla skidorna med glidvalla blir plötsligt i princip ointressant.

3. Tidsåtgången är mycket låg.

4. Kostnaden är låg.

Nackdelar:

1. Med en dålig stålsickel riskerar du att repa dina skidor eller göra dem ojämna. 

2. Du behöver ett ställ till skidorna (populärt kallat vallaprofil).

Den snabbtänkte inser ganska snart att båda nackdelarna gäller vallning med strykjärn också. Det finns faktiskt ett relativt stor risk att du får tillbaka ett par dåligt slipade skidor också. 

Så givet att strukturen man får av en stålsickel är konkurrenskraftig (vilket den är) och att du har möjlighet att ha en vallaprofil hemma så är det inte frågan OM du ska börja stålsickla utan NÄR.  

Test 3 Hestrastugan Borås 10 mars 2020

Temp:Ca 4 grader

Väder: Regn
Snötyp: Ganska smutsig, grov konstsnö

(Skrivelsen kan komma att uppdateras om något anses oklart eller felaktigt beskrivet)

Introduktion

Pga dålig vinter har testerna på hemmaplan lyst med sin frånvaro. Jag har undvikit test då skidpropagandametoden har visat sig väldigt bra i blöt konstsnö och jag har därför inte sett det som ett prioriterat område. Nu när vi fått skaplig snö igen kröp jag idag till korset och ville validera det jag ansåg mig redan ha bevisat. Det skulle dock visa sig att jag haft fel om min blötföresprepp. Häng med! 

TEST

Jag har nyss inhandlat två par madshus nanosonic 195 cm cold 70-80 kg. Dessa kommer att vara mina testskidor framöver och de har fått namnen SP 1 och SP 2. För dagen hade jag med mig Skidpropagandas medhjälpare Daniel och sträckan vi testade på är första backen ut från "stadion" på Hestra. Det är en kort brantare backe som flackar ut till helt platt i en svagt svängande S-kurva. Vi stod jämte varandra utanför spår, synkade farten och stod sedan i kontrollerad fartställning och gled till en punkt där vi bedömde fart och avstånd från varandra. Vi gled som regel en gång per struktur men kontrollgled ytterligare en gång om vi fick betydande skillnad i resultat för att kontrollera att vår upplevelse var korrekt. 

Ang snön. Dagens test genomfördes i skejtbädden. Där var snön mjukare än i spåret. Du som läsare bör beakta att mjuk, våt snö normalt sett ställer lite speciella krav på skidvalet. Men den aspekten behandlar jag inte i denna text. Jag är intresserad av den relativa skillnaden skidorna emellan och inte det snabbaste skidvalet för dagen. 

START

Första kontroll genomfördes på nysicklade skidor utan borstning. Skidorna bedömdes som helt likvärdiga. 

Glid 1. Sp2 borstades med nylonborste. 

Resultat: Oförändrat. Skidorna glider fortsatt lika.

Daniel åker på SP2 och jag på SP1

Glid 2. Sp2 Bruten M3 bakom häl 

Resultat: SP2 glider ungefär en skidlängd bättre på den givna sträckan 

Glid 3. Sp2 Bruten m5 bakom häl. 

Resultat: Oförändrat

Glid 4. Sp2 Rak M8 bakom häl. 

Resultat: Oförändrat. Vi gled dock två gånger och bytte spår men det gjorde ingen skillnad i resultat. Långsamglidet tycks dessutom vara något bättre nu. 

Glid 5. Sp2 Bruten M3 framför tå

Resultat: liten förbättring. Långsamglidet tycks vara något bättre nu. 

Glid 6. Sp2 Bruten m fem framför tå

Resultat: Tydlig försämring.  Gled två gånger för att få det bekräftat. Tappade minst en skidlängd. Sp1 och Sp2 glider nu helt lika igen. 

(Här slutar vi att preparera Sp2 eftersom de nu blivit sämre och vi bedömer att fortsatt rill framför tå är meningslöst. Vi väljer istället att utnyttja vår kunskap från de första gliden till att försöka få Sp 1 att gå ifrån Sp2. 

Glid 7. Sp1 Bruten m3 bakom häl (då det var den rill som gav tydligast positivt utslag i början) 

Resultat: Skidorna glider ifrån Sp2 med ett par skidlängder. Anmärkningsvärt tydligt resultat. I detta före är bruten m3 bakom häl det som gör den största skillnaden i glid. 

(Här slutar det officiella testet men vi har ett bonusverktyg vi gärna vill testa och det är att medelst ståltråd plana och polera en skida. Eftersom Sp 2 uppenbart fått för mycket struktur framtill väljer vi således att försöka "trycka tillbaka" den strukturen genom att lägga en ståltråd på ca 2mm i diameter mellan rillen och skidan och lägga högt tryck och trycka/plana ut strukturen). 

Glid 8. Sp2 Vi planar och polerar strukturen med ståltråd. 

Resultat: Sp 2 går ikapp Sp 1. Även detta får anses vara anmärkningsvärt tydligt och säger oss något om problemet med att rilla framför tå. Mer om det nedan. 

Slutsats

Det är alltid svårt att uttala sig tvärsäkert om skidor och strukturer och jag vill som vanligt gärna poängtera det uppenbara. Det viktigaste du ska ta med dig ifrån det här testet är att det är mycket riskabelt att rilla för mycket framför tå. Mer specifikt: Undvik bruten m5 framför tå.

Jag tror att det som händer är att när man präglar en struktur med skidpropagandametoden är att belaget måste ta vägen någonstans. När man präglar in en gängstång likt m5 så får man små åsar som ger rent mekaniska nackdelar i många snötyper.  Detta får vi återkomma till men om du läser igenom detta test från Orsa grönklitt 2019 så är slutsatsen densamma. Det som både förvirrade och förvånade idag var att skidorna inte gick nämnvärt bättre när de fick grövre struktur. Det borde de verkligen ha gjort då det var både grovkornigt och blött. Eller så är konstsnö helt enkelt inte så blöt som man tror när det regnar. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att fler gängstänger inte nödvändigtvis ger en grövre struktur. Det stärker också min tidigare hypotes om att präglande struktur inte tar bort material från skidan utan bara omfördelar det. 

Rekommendationen i dagens före: Stålsicklad struktur och bruten m3 bakom häl. 

Reflektion

Det är väldigt roligt att testa skidor när resultatet blir så tydligt som idag. Jag är oerhört sugen på att testa ståltråden på ett mer strukturerat vis. Det jag vet om den än så länge är att den skänker en mycket fin blankhet till belaget och den ger en planare struktur. Om och när det är bra och när man bör använda den får vi återkomma till. Det enda vi vet just nu är att den kan funka att återställa en alltför grov rill framför tå. 

FAQ: 

Testar du aldrig enbart raka rillar? Svar: Nej. Men jag ska.

Varför börjar du alltid med m3 etc? Svar: För att jag anser att det finns ett vetenskapligt värde att ha likartat tillvägagångssätt i olika fören. Nästa gång jag testar blir det sannolikt ett annat upplägg. 

Är det säkert att en struktur som funkar bra på en kallföresskida funkar lika bra på en varmföresskida? Svar: Nej, men jag måste reducera mängden parametrar annars säger testet ingenting om någonting. Därmed inte sagt att jag alltid måste ha likadana skidor. Man lär sig olika saker beroende på testets förutsättningar. Man måste därför läsa resultaten med det i bakhuvudet. Om jag testat på en kallföresskida måste inte en varmföresskida gå bra med samma struktur men det är samtidigt sannolikt att vinnande struktur funkar på de flesta skidor. 

Viken hastighet bör man testa skidor i? Jag tycker att man bör hitta en plats där man accelererar relativt snabbt och där man kan jämföra skidorna i olika hastigheter i samma glidrunda. En initial brant som planar ut är nog inte fel. Tidigare var jag av uppfattningen att långsamglidet inte är relevant att testa i men börjar vackla lite efter att ha fått mothugg av sakkunniga. Allt mellan 10 - 40 km/h är nog inte fel att ha med i ett test. Det är mycket få motionärer som åker fortare än 10 km/h uppför och då är det naturligtvis relevant att undersöka även den hastigheten. Att däremot glida från stillastående anser jag vara helt irrelevant. Står du stilla när du åker skidor bör du nog fokusera mer på träning än på glidet. 

Skidtest i Beitostölen 2019 12 27

Förutsättningar

Jag hade hoppats på -17 och sol bakom moln men så blev inte fallet. Dimman var tillräckligt tjock för att man skulle bli blöt på jackan stillastående.

Snön var kärv men kändes inte särskilt aggressiv. Jag har känt värre här. Gissningsvis berodde det på dimman. I spåren gick det ganska lätt.

Julia bryts långsamt ner i Beitostölen.
Det blev 21 vändor upp och ner. Framförallt upp. 

Genomförande

Vi (Julia och jag) använde oss av två par skidor. Ett par salomon s-lab (nedan Salomon) och ett par fisher rcs -99 (nedan Fisher) (gissar årtal). Vi använde oss av två parallella spår som gick i princip helt rakt och föll relativt konstant. Farten blev runt 20km/h men vi mätte inte. Det var en lagom hastighet. Runt marschfart på ett långlopp.

Båda skidorna var dagen före enbart stålsicklade med skidpropagandas sickel.

Efter varje ny preparering borstades skidan 10 gånger med en styv nylonborste.

Vi var rädda att pistmaskinen skulle komma så vi
ville inte ställa vallaprofilen i den hårda snön.
Förutom arbetspositionen funkade det kanon!

Försök 0 (Skidanalys)

Vi gled först en gång var i vardera spår. Vi bytte sedan skidor och upprepade. När Julia hade Fisher var hon något snabbare. Totalt fyra glid.

Eftersom Fisher var snabbare skulle Salomon rillas för att försöka göra dem snabbare än Fisher. Fisher förblev obehandlade som referenspar.

Försöken nedan bestod av två glid vardera. Vi behöll våra skidpar men testgled i båda spåren efter varje strukturering av Salomon så att inte spårens egenskaper skulle påverka resultatet för mycket.

Försök 1 (Bruten m3 bakom häl)

Helt lika glid på Salomon och Fisher alltså blev Salomon något bättre än utan rill.

Försök 2 (Rak m3 bakom häl)

Vinner i snitt en halv skidlängd på två glid. En försiktig förbättring mot försök 1 om man är snäll.

Försök 3 (Bruten m5 bakom häl)

1a glid en halv skidlängd efter. 2a glid helt lika. Alltså tappat en halv skidlängd.

Försök 4 (Rak m5 bakom häl)

1a glid lika. 2a glid en skidlängd före. En försiktig förbättring om man är snäll men skillnaderna är mycket små.

Försök 5. (Bruten m3 framför tå)

1a glid en dryg skidlängd bakom. 2a glid en kvarts skidlängd före i spåret som nu är tydligt snabbare. Känslan och resultatet talar för att Salomon blivit sämre av rillen.

Försök 6 (Rak m3 framför tå)

1a glid en dryg skidlängd efter. 2a glid en knapp skidlängd efter. Klar försämring.

Försök 7 (Bruten m5 framför tå)

Ungefär samma resultat som försök 6.

Försök 8 (Rak m5 framför tå)

Ytterligare försämring. Jag är som sämst 1,5 skidlängder efter.

Vi lånade fjällpulka av svåger Espen.
Åk aldrig med sådan utan fäste. Vidrigt.

Slutsats och reflektioner

Testet visar precis som testet i Orsa Grönklitt att rillning framför tå innebär högre risk än potentiell belöning i kall snö. Jag utesluter inte att riller framför tå skulle kunna ge bättre glid i vissa kallfören men jag står fast vid att det är en dålig idé då risken är större än belöningen. Låt bli att rilla framför tå om du ska åka i kallt före.

Jag konstaterar också att vi om än mycket lite, fick bättre glid när vi rillade med m3 (0,5 mm) bakom häl. Rekommendationen skulle därmed bli (baserat på detta test) att rilla med en rak m3 i kall snö eftersom bruten struktur kan innebära större ansamling av smuts över tid.

Jag konstaterar samtidigt att skillnaden är så pass marginell att enbart stålsickling duger alldeles utmärkt. Rilla om du vill ha 0,5% bättre glid utför. alltså ca 1 m på 200 m. Översatt till Vasaloppet så är det mellan 2 och 6 minuter. Men denna test undersöker enbart glid rakt utför och helt utan vertikal rörelse så den typen av slutsats är att hoppas på för mycket. Över flera timmars åkning finns det en mängd ytterligare parametrar att ta hänsyn till som påverkar prestationen mer än exakt rätt rill.

Jag åkte samma utförsbacke med en min syster i förrgår och hennes skidor var en smula styvmoderligt behandlade. Fästvallarester på glidytorna och repiga på ett dåligt vis. Jag åkte på ett par skejtskidor preppade för blötföre och jag gled ifrån henne med säkert 20-30 meter på samma sträcka. Det lär oss att det är långt viktigare att hålla skidan ren än optimalt preparerad. Den rillen jag hade på skejtskidorna gjordes inför en tävling i orsa grönklitt när det var konstsnö, dyblött och regn. Alltså en prepp jag aldrig hade drömt om att använda i kall sträv snö på fjället. Ändå gled de mycket bättre. Så åker du med fästvalla är min viktigaste rekommendation att hålla koll på längden av din fästzon och se till att glidytorna är fräscha med en stålsickel. Att rilla ett smutsigt och dåligt underhållet belag är som att vaxa en smutsig bil. Det är liksom ingen idé.

Bonustest. När vi ändå hade prylarna framme ville jag testa att plana ut toppen på Julias skidor med våtslippapper. Jag har en idé att detta borde göra skidor snabbare i kärv snö eftersom man borde kunna skapa mer vatten i toppen av skidan med en planare topp. Resultatet med våtslippapper 1000 som vi använde var dock inte bra alls. Det gjorde skidan kännbart långsammare. Jag småler lite inombords ju mer jag testar skidor. Det tycks vara väldigt viktigt att inte göra fel snarare än att göra 100% rätt. Det gör att jag blir sugen på att ta fram en förbudslista snarare en rekomendationstabell. Den skulle kunna se ut som följer: Undvik smutsiga skidor, för lång fästzon, riller framför tå, vallajärn, dålig form. 

Jag provar airtrim andningsmask. Inte dumt alls!

Skidpropaganda tar julledigt

Julledigt är något Skidpropaganda backar.

Jag skickar därför sista paketen 19 dec och behöver därför ha era beställningar senast den 18e

Leveranserna återupptas sedan 2020.

Nu öppnar preppboden på allvar

Nu är kylan och därmed snart snön här. Om du behöver en översyn på dina skidor och få dem redo för säsong. Hör av dig!

Stålsickling är en metod som på motionsnivå kommer att konkurrera ut både glidvalla och stenslipning. Prova!