torsdag 18 februari 2021

Strukturtest Fjätervålen

Fjätervålen 2021 02 18


Förutsättningar


När vi anlände till Fjätervålen i söndags hade jag -18 och stjärnklart på premiärpasset. Snön var som sandpapper. Jag såg då fram emot att få testa mitt nya verktyg ”blankstaven” i ordentligt kärva förhållanden. Nu blev det inte riktigt så ”bra”. Idag var det -9 och mulet. Då vädret bara ska bli mildare kommande dagar fick jag helt enkelt köra idag. Fördelen med lite mildare temperaturer är att de flesta av oss sällan tävlar i kallare temp än -9. Å andra sidan vill jag gärna utmana skidförenas extremer. 

Jag använde mig av mina två par madshus nanosonic 195 cm. De är väldigt lika. Jag preparerade mitt ena par (SP 1) med stålsicklad struktur och polerade framför tå med en mässingstav. Detta kallas ibland för att blanka belaget. Att pressa en blank stav eller motsvarande i belaget gör att man pressar ner topparna på den stålsicklade strukturen och blankstavens yta speglas i belaget. Det blir jätteblankt och fint. Det andra paret (SP 2) stålsicklades enbart förutom inför ett sista referenstest. Mer om det senare. Efter stålsickling (och blankning) borstade jag båda skidorna med nylonborste. 

Vid bron på Fjätervålens elljusspår




Genomförande


Min kompis Johan var med på telefon under hela testet och tog anteckningar. Johan gillar excel (vem gör inte det?) och hans tabell kan du se nedan. 


Principen var att åka först på SP1 och sen två gånger på SP 2 för att sen avsluta med SP 1. Detta upprepade vi sedan två gånger för att spårets nya egenskaper, som ändras till följd av att det blir mer inåkt, inte skulle påverka resultatet. 


Efter åtta åk rillade jag SP 1 med rak M3 bakom häl. 


Efter ytterligare åtta åk rillade jag SP1 med bruten M3 bakom häl och högre tryck för att se om jag det gick att få signifikant skillnad med högre tryck och bruten istället för rak till. 


Efter fyra åk med bruten rillning rillade jag istället SP2 med rak m8 bakom häl. 


Anledningen att jag plötsligt valde att bearbeta SP2 istället för SP 1 var för att jag inte lyckats få SP1 att gå signifikant fortare än SP2. Mina tidigare erfarenheter och kunskap talar för att en rak m8 sällan är fel bakom häl och jag ville egentligen bara bevisa att så var fallet även i detta före. 


Jag gled från stillastående till stillastående varje gång och satte första åket till värde 0. Sen estimerade jag differensen mellan första åket och samtliga kommande åk. 


Man kan diskutera om det är rätt att glida till stillastående. Det beror lite på vad som är lämpligt. Optimalt är självfallet att vara två och hålla handen och sen jämföra hur skidorna beter sig i olika fart. Men genomsnittet tycker jag oavsett borde komma fram genom ett glidtest till stillastående. Det är heller inte irrelevant att genomföra glidtest i långsamma hastigheter. Ofta är det när det går som långsammast på ett lopp man känner sig som tröttast. 




Glidtest nrSkidaLängddiffarDifferens summor
1SP10
2SP280
3SP2120
4SP1150
5SP1100SP1
6SP2200550
7SP2200SP2
8SP1300600
Rillade SP1 med m3 så hårt det gick utan mothåll
9SP1280
10SP1330
11SP2280
12SP2200
13SP1280SP1
14SP24501180
15SP2350SP2
16SP12901280
Rillade SP1 med bruten m3 bakom häl
17SP1250SP1
18SP2350500
19SP2250SP2
20SP1250600
Rillade SP2 med rak m8 bakom häl
21SP2220SP1
22SP2100400
23SP1150SP2
24SP1250320



Resultat

Genom att studera den högra kolumnen kan man se hur mycket efter eller före SP1 blev mot SP2. Exempelvis kan du se att SP1 (summa 550) gick totalt ca 50 cm kortare än SP2 (summa 600) vid första jämförelsen innan vi rillade med rak m3 bakom häl. Det är en så liten skillnad i det här sammanhanget att resultatet är försumbart. Blankad topp gav INTE en signifikant förbättring av glidet i torr fjällsnö och det var framförallt det jag vill undersöka idag. 


Faktum är att den slutsatsen gällde alla testerna. Samtliga förändringar vi gjorde i SP1 eller SP2 gjorde försumbar skillnad. 
Ska vi dra någon slutsats alls så kan vi titta på glid nr 14. Då gick plötsligt SP2 mycket bättre. Jag kände det redan innan backen planade ut att den accelerarade lite bättre men varför har jag ingen aning om. 


Slutsatsen Johan och jag drog var att det sannolikt är en mycket god idé att inte ligga lång fram i en klunga om man ligger topp 20 i vasaloppet. Att låta snön bli inåkt av ett antal åkare innan man själv åker på den är en god idé. Notera också att första gången vi gled i spåret var det glid som var ohotat sämst. 


Som avslutning rillade jag som sagt SP2 med en rak m8 bakom häl. Det finns goda skäl att tro att detta sällan försämrar glidet samt att det i många fören förbättrar glidet. I detta fall blev det förvisso en viss försämring men eftersom försämringen även gällde SP1 så drar jag även i fortsättningen slutsatsen att en rak m8 bakom häl är en god idé i alla fören.


Tack för denna gång. Texten kan komma att uppdateras om något är otydligt. 


(senast uppdatering 21 02 18)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar