Strukturtest Fjätervålen

Fjätervålen 2021 02 18

Förutsättningar

När vi anlände till Fjätervålen i söndags hade jag -18 och stjärnklart på premiärpasset. Snön var som sandpapper. Jag såg då fram emot att få testa mitt nya verktyg ”blankstaven” i ordentligt kärva förhållanden. Nu blev det inte riktigt så ”bra”. Idag var det -9 och mulet. Då vädret bara ska bli mildare kommande dagar fick jag helt enkelt köra idag. Fördelen med lite mildare temperaturer är att de flesta av oss sällan tävlar i kallare temp än -9. Å andra sidan vill jag gärna utmana skidförenas extremer. 

Jag använde mig av mina två par madshus nanosonic 195 cm. De är väldigt lika. Jag preparerade mitt ena par (SP 1) med stålsicklad struktur och polerade framför tå med en mässingstav. Detta kallas ibland för att blanka belaget. Att pressa en blank stav eller motsvarande i belaget gör att man pressar ner topparna på den stålsicklade strukturen och blankstavens yta speglas i belaget. Det blir jätteblankt och fint. Det andra paret (SP 2) stålsicklades enbart förutom inför ett sista referenstest. Mer om det senare. Efter stålsickling (och blankning) borstade jag båda skidorna med nylonborste. 

Vid bron på Fjätervålens elljusspår

Genomförande

Min kompis Johan var med på telefon under hela testet och tog anteckningar. Johan gillar excel (vem gör inte det?) och hans tabell kan du se nedan. 

Principen var att åka först på SP1 och sen två gånger på SP 2 för att sen avsluta med SP 1. Detta upprepade vi sedan två gånger för att spårets nya egenskaper, som ändras till följd av att det blir mer inåkt, inte skulle påverka resultatet. 

Efter åtta åk rillade jag SP 1 med rak M3 bakom häl. 

Efter ytterligare åtta åk rillade jag SP1 med bruten M3 bakom häl och högre tryck för att se om jag det gick att få signifikant skillnad med högre tryck och bruten istället för rak till. 

Efter fyra åk med bruten rillning rillade jag istället SP2 med rak m8 bakom häl. 

Anledningen att jag plötsligt valde att bearbeta SP2 istället för SP 1 var för att jag inte lyckats få SP1 att gå signifikant fortare än SP2. Mina tidigare erfarenheter och kunskap talar för att en rak m8 sällan är fel bakom häl och jag ville egentligen bara bevisa att så var fallet även i detta före. 

Jag gled från stillastående till stillastående varje gång och satte första åket till värde 0. Sen estimerade jag differensen mellan första åket och samtliga kommande åk. 

Man kan diskutera om det är rätt att glida till stillastående. Det beror lite på vad som är lämpligt. Optimalt är självfallet att vara två och hålla handen och sen jämföra hur skidorna beter sig i olika fart. Men genomsnittet tycker jag oavsett borde komma fram genom ett glidtest till stillastående. Det är heller inte irrelevant att genomföra glidtest i långsamma hastigheter. Ofta är det när det går som långsammast på ett lopp man känner sig som tröttast. 

Glidtest nr	Skida	Längddiffar	Differens summor
1	SP1	0
2	SP2	80
3	SP2	120
4	SP1	150
5	SP1	100	SP1
6	SP2	200	550
7	SP2	200	SP2
8	SP1	300	600
Rillade SP1 med m3 så hårt det gick utan mothåll
9	SP1	280
10	SP1	330
11	SP2	280
12	SP2	200
13	SP1	280	SP1
14	SP2	450	1180
15	SP2	350	SP2
16	SP1	290	1280
Rillade SP1 med bruten m3 bakom häl
17	SP1	250	SP1
18	SP2	350	500
19	SP2	250	SP2
20	SP1	250	600
Rillade SP2 med rak m8 bakom häl
21	SP2	220	SP1
22	SP2	100	400
23	SP1	150	SP2
24	SP1	250	320

Resultat

Genom att studera den högra kolumnen kan man se hur mycket efter eller före SP1 blev mot SP2. Exempelvis kan du se att SP1 (summa 550) gick totalt ca 50 cm kortare än SP2 (summa 600) vid första jämförelsen innan vi rillade med rak m3 bakom häl. Det är en så liten skillnad i det här sammanhanget att resultatet är försumbart. Blankad topp gav INTE en signifikant förbättring av glidet i torr fjällsnö och det var framförallt det jag vill undersöka idag. 

Faktum är att den slutsatsen gällde alla testerna. Samtliga förändringar vi gjorde i SP1 eller SP2 gjorde försumbar skillnad. 
Ska vi dra någon slutsats alls så kan vi titta på glid nr 14. Då gick plötsligt SP2 mycket bättre. Jag kände det redan innan backen planade ut att den accelerarade lite bättre men varför har jag ingen aning om. 

Slutsatsen Johan och jag drog var att det sannolikt är en mycket god idé att inte ligga lång fram i en klunga om man ligger topp 20 i vasaloppet. Att låta snön bli inåkt av ett antal åkare innan man själv åker på den är en god idé. Notera också att första gången vi gled i spåret var det glid som var ohotat sämst. 

Som avslutning rillade jag som sagt SP2 med en rak m8 bakom häl. Det finns goda skäl att tro att detta sällan försämrar glidet samt att det i många fören förbättrar glidet. I detta fall blev det förvisso en viss försämring men eftersom försämringen även gällde SP1 så drar jag även i fortsättningen slutsatsen att en rak m8 bakom häl är en god idé i alla fören.

Tack för denna gång. Texten kan komma att uppdateras om något är otydligt. 

(senast uppdatering 21 02 18)